|
Källa: Wikipedia |
|
ÅJ |
Blir påmind av min reskamrat att Ernest Hemingway spenderade stora delar av vintern 1925-26 i Schruns, Österrike.
Han lekte med sin son Bumpy, åkte skidor och läste sina favoritböcker. Han spelade poker och umgicks, förutom med sina kvinnor, med författarkollegan Jon Dos Passos och vännen Gerald Murphy på Hotell Taube i Schruns. När jag läser i Hemingways biografi av Kenneth Lynn ser jag att vistelsen finns beskriven som en tid då han var på väg
mellan fruar och samtidigt arbetade på sin bok O
ch solen har sin gång.
Tiden i Montafondalen avbröts vid några tilllfällen av resor till Paris där Hemingway under den här perioden hade sin bas i Latinkvarteren. En inte helt problemfri tid kan tyckas, men det var få perioder i nobelpristagarens och äventyrarens liv som var fria från problem och utmaningar.
|
ÅJ |
Vi parkerar hyrbilen utanför Sparaffären i Schruns inte långt från tågstationen och börjar vandra uppför backen mot kyrkan. Utan något direkt mål och utan att vara medvetna om saken stöter vi på Hotell Taubes uteservering. Vi bestämmer oss för att detta ska blir platsen för vår första after-ski. Vi slår oss ned under den minnesplakett som finns på husväggen som är ett minne av Hemingways vistelse på hotellet.
"Jag känner mig som den gamle efter dags skidåkning i snöhavet. Så här dags på eftermiddagen var jag nästan död av trötthet, för snön låg inte bara över Kilimandjaro utan även djup i Montafonområdet. Medan kyrkklockorna klämtade för mig mumsade jag på en apfelstrudel till kaffet, samtidigt som solen hade sin gång över hustaken och ned över bergen. Västerut om Schruns ligger floden och in bland träden hör man redan vårfåglarna drilla. När sedan sista droppen är urdrucken sa jag adjö till vapenskölden till minne av Hemingways vistelse på hotell Taube i Schruns."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar