Trygghetsnarkomanen

Blev omcyklad idag av trygghetsnarkomanen. Jag har blivit det många gånger.
"Du måste ha en bra livförsäkring!" säger han mästrande.
Otroligt nog kör han om mig med ojämna mellanrum på den mörka länsvägen i stadens utkant. Förmodligen cyklar han varje dag precis som jag . Fantastiskt hur han kan tajma en omkörning av mig. Funderar på om han inte ligger ned i diket och väntar på att jag skall komma. För tredje gången kommenterar han min brist på fungerande bakljus, naturligtvis har han kört om mig någon gång när mitt ljus har fungerat men då behöver han inte kommentera. Men det är nog lite retligt att han inte får anmärka på mig.
"Nu får du väl ändå ta och ge dig" svarar jag tjurigt. "Du är för jävla tjatig".
"Har jag sagt åt dig förut?" undrar han lite förvånat.
"Du är då en jävla Besserwisser, ser du inte att mitt bakljus är trasigt. Tror du inte att jag vet det." vräker jag ur mig vresigt och irriterat.
Har på tungan en lång harang om tidsbrist, begravningar, sjukdom och dåligt med pengar men hinner tänka att det blir en dålig ursäkt. Anfall är bästa försvar.
"Sköt dig själv", får jag ur mig i ett försök att tysta honom.

Naturligtvis är han säkerhetsutrustad från topp till tå. Hjälm på huvudet, reflexväst, cykel utrustad med reflexer, kattögon och ljus, fram och bak. Jag kisar och ser dessutom att byxbenen är ihoppressade av ett sånt där magiskt reflexband som återtar sin raka skepnad igen efter användandet. Dessutom garanteras han mot att byxbenen riskerar att trassla in sig i kedjan.

När jag senare på kvällen funderar på denna man i femtiofemårs åldern kan jag inte låta bli att hysa ett visst intresse för hur han lever sitt liv. Jag tänker på hur han ser ut, inte lätt då det är mörkt på vägen och vi får aldrig riktigt ögonfäste på varandra därute på slätten i motvind, regn och mörker.
Drar mig till minnes att han har glasögon och skägg. Naturligtvis skenar fantasin.
Han vågar nog inte raka sig, risken att han skall skära halsen av sig när han rakar sig med hyvel och råkar trampa på hunden. Elektrisk rakapparat är väl otänkbart, ett blodtrycksfall och han dyker huvudstupa ned i det vattenfyllda badkaret och hans liv är omedelbart till ända. Alltså måste han ha skägg.
Linser är inte att tänka på. Peta sig i ögonen med fingrarna, infektioner och diverse otrevligheter som finns på fingrarna rätt in i ögonen. För att inte tala om att riskerar att frun kommer och knuffar till honom när han sätter in linsen så att fingret istället petar ut ögat. Nä, tacka vet jag glasögon.
Gift förresten, han är nog inte gift. Bara det medför ett antal stort antal riskfyllda moment som kan sätta livet på spel.
Det bästa med min cykeltur är att den avslutas med att jag får avbryta honom i hans mästrande med att säga åt honom att köra in till kanten.
"Kör in till sidan nu för annars blir du överkörd". Tre, fyra bilar kör om i tät följd. Han kör iväg utan ett ord och försvinner i fjärran på sin high-teach cykel som mest liknar en julgran på håll.

Fina Blommor

Var ute på kyrkogården. Fortfarande är blommorna fina trots att det gått 14 dagar. Dis, dimma och mild väderlek hjälper till att hålla blommor och minnen vid liv. Tror minnen kommer att finnas så länge vi alla finns kvar. Blommorna har jag förevigat med kameran. Kan jag föreviga minnen? Kanske mina memoarer kommer en dag. Någon dag skall jag bli författare, förmodligen senare än förr.
Minnen, träffade en kamrat från ungdomstiden, han har haft ett tufft liv men är positiv ändå. Tänk när vi körde från Örebro efter en bio och pizza, han tyckte det var helkul att i sommarnatten släcka ljusen på bilen och utmana ödet när vi fick möte. Den ljusgröna Audin stormade fram på 52:an och vi skrek åt honom att tända ljusen, ibland stod han emot och vi tände nästan i mötet. Undrar vad de i andra bilen tänkte?
Bil ja, tänk när vi knödde in oss 10 pers i Anders och Mariannes Volvo 145:a, FXU 921. Hasselbacken och Högsjö nästa, med paus vid mjölkbordet i Solberga. Tur att ungarna inte vet så mycket om den tiden, tur att jag inte vet allt om deras tid. Ge dom löplina, dom vill nog göra samma fel som jag gjorde, fast jag vill ge råd och tips, lika bra att hålla sig undan. Verkar inte som om dom behöver mig nu fast jag nog har en del att ge, får ge det till andra. Det är märkligt, bra med andra men ens egna ungar...

Hjorkvarns Folkets park, endast dimmiga minnen av parkeringar och buskage. Borde nog tagit det lite lugnare. Nyår på Köpstabacken "77, 77 var har du tagit vägen nu?". Hem på moppen i minus 30grader, gick på tomgång för att inte frysa sönder och samman. Fattar inte att moppen startade. Ett annat nyår med bil i samma temperatur från samma ställe men då hade vi lagt Storuffe åt sidan. Då hade Kim Larsen ersatt med "Drängelängen", passade oss lantisar bättre.

Otroligt, vi skulle till Katrineholm för att köpa pizza och när vi kommer fram är stans enda hak stängt. Vad göra? Hungriga och halvvägs till Norrköping, vi drar dit istället. "Spiralen" är öppen och vi går in för att käka. 24 mil för en pizza på fyra pers, då har man brist på sysselsättning. Vem betalade soppan, tror vi åkte i Stefans Peugot det var klass på den.

En motorcykel genom samhället, i hög fart, han tappar kontrollen och landar på ett cementrör. Tror det var där som den oskyldiga ungdomstiden var över. Hade tidigare det året börjat på Universitet. Vuxenlivet med krav, möjligheter och framtidsutsikter blev otroligt tydligt på en neurologisk avdelning där ord inte räcker och en långsam separation tar sin början utan att vi kan göra något.

Blommor kan ge minnen, sätta fart på trådar som finns men inte ligger på ytan. Ge näring till tankar som finns men sys ihop till ett lapptäcke som är ungdomens värmande filt. Galna upptåg, ångest, en jävla ångest för allt som kom i ens väg på den knaggliga väg som gick mot frigörelse och självständighet.
Är jag där nu tro? Fan vet

Musikaliska tjejer

Melody Gardot och Neijra, två fantastiska unga tjejer som gör pysmysig musik, att bara vara till. Typisk novembermusik, just nu passar musikval och sinnestämmning bra ihop.
Grått, vått och lutzendimma. Mitt i november långt borta är ljusfester och högtider. Oxveckor långa som snören. Ingen början inget slut. En oändlig rad av mörka morgnar, fuktiga dagar och svarta kvällar.
Trösten är att det kan bara bli bättre.

Söndag i sängen

En fantastisk låt med BKO, men inte var det min verklighet. Kaffekokning , bandybollkalle och en stund på gymmet. Obama ligger fortfarande oläst på bordet men det kommer väl en ny söndag.
Då är det "Domsöndag" säger almanackan här bredvid. Undrar vad min dom blir? Lindrig hoppas jag men jag får väl vad jag förtjänar. Vad kan mitt utmätta straff vara? Ni mina kära bloggläsare kan inte ni kommentera med ett lämpligt straff?
Tiden går och snart är det en ny vecka, advent med jul och nyår runt hörnet. Man blir bara äldre. Kanske man också skall hinna med livet, det är ju dom där dagarna som rusar förbi. Vore bra om man hann med i svängarna.

Fredag den 13:e

Hade tid på Bilprovningen 14.10. Klart och betalt över nätet sedan en månad. Tiden noterad i Filofaxen, i övrigt totalt bortglömd. Helt fokuserad på min söndersuttna skinnsoffa som skulle lagas.
Sitter på mitt tjänsterum och tittar i taket då jag plötsligt kastar ett öga på mina anteckningar, BILPROVINGEN, tittar på klockan, 14.40. 150 pengar åt h-lv-t-.
Vad göra? kastar ner grejorna i väskan och ilfart till stationen. Framme 15.03 och in i det osexiga gula plåtskjulet för att digitalt anmäla mig som närvarande. 15.05 säger maskinen att xx---7 är sen (som om jag inte visste det) och att jag måste boka om.
Får tag på en livs levande bilprovare som upplyser mig om att straffavgiften kommer med posten och att han kan hjälpa mig med ny tid. Ingen chans att få bilprova 55minuter efter utsatt tid? "Okey då".
Ny tid bokas till 17.20 samma dag , samma station. "Kom inte för sent", säger han med en något irriterad min. Efter en stunds funderande bestämmer jag mig för att åka till hemmet vilket ligger på andra sidan stan.
Tänker efter en stunds tidning och kaffe att nu gäller det att inte komma försent igen. Två gånger på samma dag. Åker därför i god tid vilket ger mig en ankomst till bilprovningen, nu andra gången samma dag, till 16.30. Loggar in min ankomst och sätter mig för att vänta. Hinner inte mer än öppna min digitala patiens förrän mitt registreringsnummer lyser hånfullt på den gula plåtväggen, osexigare än nånsin.
Rullar in på provningen och stannar motorn på kommando, 16.38. 42 minuter före utsatt tid.
Funderar på om jag inte skulle debitera bilprovningen för test utfört innan utsatt tid.
Helt i händerna på humorlösa bilprovare och Bilprovningens datasystem utan känsla för personlig service. I en omöjlig limbo med staten och dess tjänstemän, mänskliga såväl som datoriska.
Kom sen inte och säg att det är nåt med fredag den 13:e

Sång

Min sång låter fantastiskt bra i kyrkan. Är det så eller passar rösten psalmerna bra? För det kan väl inte vara så att jag bara tror att jag sjunger bra i kyrkan. Skall kontrollera omgivningen nästa gång jag gör ett besök i bänkraderna.
Häromveckan gick en sånglärare bakom mig och lyssnade på när jag sjöng. Jag trodde jag var ensam och brukar allt som oftast sjunga då. Sångpedagogens kommentar var "Hade jag givit sånglektioner kunde jag tjänat mycket pengar".

Lördag

Idag har jag tvättat tre bilar. Kanske skall byta bransch till rekond. Man får rena händer. Band on the Run i bakgrunden och ett glas vitt bredvid datorn. Har ännu inte börjat författandet av längre stycken för min blogg. Förstår att alla mina läsare väntar på lite bilder men jag tänker att det först och främst är läsning som gäller. Det kommer smarriga bilder om jag får till en kamera.
Det finns så många bloggar med bilder för att inte tala om tidningar så jag tvekar med pics.

Jag vill till London och New York man skall inte vänta med sådant. Inte till pensionen i alla fall, för vem vet om man uppnår den. Det finns så många som sliter ett helt liv och får en dödsdom till 65-års present. Det vill inte jag få.

Kanske det blir en New Yorkresa i farsdagspresent i morgon? Vet att det blir högmässa i Asker, några lyft i gymmet samt kvalfotboll. Vem vill jag få upp i allsvenskan? Fick jag välja skulle det bli Hammarby med det går ju inte och Djurgården är ärketråkiga och Assyriska har tagit ÖSKs plats i allsvenskan en gång. Hämnden är ljuv....

Snön faller

Snön faller och bilarna i diket med den. Slirig hemfärd med cykel, genomsur men invändig värme tack vare Barbour. En av de bästa investeringar jag gjort. Känner mig som en i den engelska aristokratin på väg till rävjakt. Måste köpa tillhörande keps nästa gång jag är i England. Måtte resan bli av förr än senare.

Vinter

Däckskifte. Bandyträningen på stor is börjar idag. Rattmuffen får vänta. Ett stort snöoväder väntas över Örebro imorgon. Drack glögg i helgen. Önskade mig en Londonresa av frun i julklapp. Har tomtar på loftet.

Läggdags

Seg kväll framför teven. Bara suttit och gjort minsta möjliga. Tung vecka framför oss märks på humöret i familjen.
Tungt bud på kexburk, återstår att se om jag får den, tradera är lurigt.
Nu sängdags med Obama.

Första gången

Okey nu kör vi. Har länge funderat på att blogga men det visade sig vara en mest kvinnlig sysselsättning. Några av mina kvinnliga bekanta lovade läsa och pusha mig. Får se hur det går.
Det hela kommer nog att handla om sport, skola, gamla grejer och hur det är att vara tonårsförälder och livet små bekymmer och glädjeämnen i största allmänhet.
provar hur nu detta ser ut.