Gefle IF

   Det har kommit klagomål eller rättare sagt anmärkningar på min senaste matchrapport. Förmodligen har det ett starkt samband med mitt engagemang runt matchen då jag såg den på stream samtidigt som jag åt lasagne och konverserade. Mitt fokus var inte det bästa med andra ord för att skapa ett fullödigt reportage till bloggen. Samtidigt verkar det gå i takt med ÖSK-laget som verkar tappat fokus och koncentration på sistone och tappat viktiga poäng i förhållande till topplagen som ligger före Sport i tabellen. En tredje och fjärdeplats låg inom räckhåll för bara några omgångar sedan men verkar alltmer avlägsen för varje oavgjord match som ÖSK spelar. Nu senast blev det dessutom torsk mot kamraterna från Göteborg i en svängig match där ÖSK gör snygga mål och spelar fyndigt och snyggt emellanåt framåt men har svårt att få fatt i motståndare och boll i de bakre regionerna. Samtidigt är ju grundregeln i fotboll att försvarsspelet börjar i anfallet så Axén måste organisera försvarspelet redan uppe bland anfallarna.

   Idag står nedflyttningskandidaten Gefle IF för motståndet, den här gången missar jag matchen både live och på stream. Kanske kan jag se den i efterhand, men min rapport blir nog om möjligt ännu skralare än sist. Jag hoppas att jag kan komma igen i de avslutande hemmamatcherna och återigen se laget live vilket är oslagbart vad gäller möjligheter till analys och kommenterande. Jag hoppas också att den traditionella framgångsrika ÖSK-hösten startar idag på Behrn. Kanske har den långa sommaren gjort att höstformen inte anlänt till laget. Annars finns risk för att Sport sjunker som en gråsten i den jämna allsvenska tabellen.
   Gefle å sin sida har dansat på nedflyttningsstrecket i många säsonger men verkar nu definitivt vara på väg ner i superettan. Många omgångar är kvar men trenden för laget talar sitt tydliga språk och lagen ovanför i tabellen verkar onekligen stabilare och poängavståndet är redan stort. Sport har historiskt haft svårt för Gävlelaget men idag räknar vi med att hemmalaget är mer motiverat till en trepoängare då avståndet för ÖSK till topplagen blir alldeles för stort om det blir förlust idag.
  Får en första glimt av matchen i 58 minuten med hjälp av appen "Allsvenskan". Två snabba ÖSK- mål i matchen av Björnquist och en proppen-ur-balja för Viktor Sköld på straff. Allt efter tjugonio minuter av matchen.
Allt är som upplagt för en ny storseger för Sport mot Gefle. Det verkar som om spelet sedan helt gått i baklås och Gefle reducerar och kvitterar  i 34 respektive 46 minuten.  En stor mängd byten är det enda som händer och det oavgjorda resultatet står sig 90 minuter ut och ännu två tappade pinnar för ÖSK. Känns som om laget är långt från toppen just nu.
Tittar sedan i rapporteringen i na.se och ser att Gefle sedan sin kvittering varit det hungrigare laget och att hemmagrabbarna inte skapat mycket de sista 30 minuterna av matchen.
ÖSK verkar nu vara mil från formen de hade i våras och ytterligare mil från den hysteriska form laget haft de senaste två höstarna som räddat laget från nedflyttning.
    Kraven och drömmarna runt laget har ökat sedan vårens succéspel och besvikelsen på de senaste matchernas resultat är desto större som en konsekvens. Verkar nästan som om laget inte vill vinna längre. Jag vill att ÖSK ska plocka fler poäng. Nä, nästa fight ska jag ner till Behrn och kolla, här gäller det att heja fram de svartvita!

GIF Sundsvall

   Allsvenskan har startat om efter Janne Anderssons första landskampsuppehåll. Första hemmafighten för Sport är mot Giffarna från Sundsvall och ÖSK har revansch att kräva från vårens 3-2 förlust på Norrporten arena.

   Första hemmamatchen som jag missade se live för säsongen. Kanske lika bra det. Giffarna kvitterade i slutminuterna efter att sport vände ett underläge då norrlänningarna tagit ledningen redan i 7 minuten. ÖSK vände genom mål av Besara, Omoh och Broberg på straff. Med lite flax reducerade Sundsvall till 3-2 i 61minuten och tog sedan över matchen och ÖSK avslutade ängsligt och lyckades aldrig få fast bollen högt upp i planen. Istället lyckades Giffarna ta tillbaka bollen och sätta press på ÖSK. En enda bra chans för Sport den sista halvtimmen innan GIF Sundsvall på en tveksamt dömd straff reducerade i 89 minuten.

Fulstream utan ljud var ett symptomatiskt sätt att se den här matchen. Tyvärr såg jag ingen höja sig över mängden möjligtvis Broberg medan Besara hade svårt att fylla tomrummet efter skadade Ajdarevic och avstängde Gerzic.

Nya tag i nästa omgång.

Mårbacka

   För någon månad sen var jag på utflykt till Värmland. En del bussåkande i det västra grannlandskapet gjorde att vi hamnade på Sandgrund och såg på Lars Lerins konst. Ett av hans motiv var en bild av Mårbacka herrgård, en plats vi dagen därpå besökte.

Mårbacka i Lars Lerins version. Foto ÅJ

   Selma Lagerlöfs barndomshem i Östra Ämterviks socken. Ett hem som fadern måste sälja då han gått bankrutt och som sedan Selma köpte tillbaka och renoverade grundligt för pengar som hon fått tack vare sina framgångar som författare. Mårbacka var ursprungligen en mindre faluröd byggnad som Selma gav ny skepnad men fortfarande finns ursprungshuset kvar inne i den nya byggnaden.

Mårbacka Foto: ÅJ

   Selma blev som ung förlamade i sina ben men tillfrisknade lika fort som hon blivit förlamad och led sedan av en höftskada livet igenom och sökte sig till lärarinneyrket mot sin faders vilja. Under sin lärarinnekarriär i Falun och Landskrona började författardrömmarna ta form och Selma debuterade 1891 med Gösta Berlings saga. Karriären fortsatte med flera böcker som översatts på många språk. Selma fick både nobelpriset i litteratur 1909 och blev invald som första kvinna i Svenska akademin 1914.

Filmaffisch Foto: ÅJ

   Några som var lite mer missunnsamma var folket i grannsocknen som minsann inte gav Selma någonting i uppvaktning på en av hennes 70-årsdag. Något som inte mottogs positivt naturligtvis i Östra Ämtervik.
Selma drev Mårbacka med förlust men värdesatte ändå gården och skapade många arbetstillfällen för innevånarna i Östra Ämterviks socken.
   Många av hennes böcker blev också filmatiserade av samtidens svenska stumfilmsstjärnor och när
det var dags att göra film av Gösta Berlings saga släppte man fram en debutant på bioduken, Greta Gustafsson, som senare gjorde internationell karriär under namnet Greta Garbo.

Där kultur och vetenskap möts

   Så är jag då tillbaka på min gamla gymnasieskola, den här gången som personal. Det är 37 år sedan jag sprang ut i friheten på Olaigatan. Mössa och blomster, men sedan nya tag. Nu när jag är här igen ser jag mycket av vad jag inte såg med en tonårings ögon. Konsten till exempel.

Skridskoåkare på Hemfjärdens is Foto: ÅJ

Flicka på knä  Foto: ÅJ

   Den stora muralmålningen i gymnastiksalen. Skridskoåkare på Hemfjärdens is av Algot Ringström utfördes 1910 och var ett beställningsarbete av äldre elever på skolan som skulle väcka idrottsintresset hos gossarna på läroverket. Kanske är det därför jag tagit upp långfärdsskridskor på senare år, en undermedveten påverkan. När jag var elev på skolan tror jag knappt jag tittade på målningen, det var fotboll och innebandy som gällde trots gamle Söderhjelms försök att få oss grabbar intresserade av redskapsgymnastik, för även jag hade könsuppdelad idrottsundervisning i slutet av sjuttiotalet.
    Nu har vi precis fått en nyrenoverad skola och med det också ny konst. På skolgården finns Lena Cronqvists Flicka på knä. Denna värmländska konstnärinna uppväxt i Karlstad och boende i Arvika bidrar med en flicka ur sin stora serie flickor som finns placerade över hela Sverige. Kul att vi på Karro fått en av dessa tjejer, när nu majoriteten av eleverna är tjejer på det som en gång var en skola uteslutande för gossar.

Barfothens alm Foto: ÅJ

   Den femte september 2016 nyinvigs Barfothens alm. Inte heller denna gång är det en alm, det träd som fälldes för halvdussinet år sedan var en lönn som var murken och lutade betänkligt. Denna gång blir det en silverlönn som invigs med tal och musik av elever på skolan.
  Trädet har sin historia i boken Markurells i Wadköping av Hjalmar Bergman. När det var dags för student klättrade de yngre eleverna på skolan upp i almen för att få en glimt av de stränga studentförhören som censorerna från Uppsala universitet genomförde med kandidaterna. Allt enligt handlingen i boken där Bergman blandat och gett mellan sina studieminnen från Örebro och Västerås.        
   Hjalmar Bergman själv gick på skolan i många år men förvägrades ledigt för att följa med sin far på affärsresa till Tyskland, av just läraren i tyska! Istället fick han ta studenten som sk privatist i Västerås och på så sätt tog han studenten ett år före sina årskamrater som gick på Karolinska läroverket. Något som han och hans far firade med att åka landå fram och tilbaka framför skolan med Hjalmar i studentmössa.

Tre konstverk bland många på en nyrenoverad och fantastiskt vacker skola. Jag hoppas jag upptäcker fler under min tid som personal på skolan.