En man som heter Ove

   Historien börjar med att en postlåda blir påbackad av en oskicklig bilförare som dessutom har den dåliga smaken att köra en Audi i huvudpersonen Oves närhet. För Ove finns bara SAAB, något annat är inte möjligt att köra om man bor i ett svenskt radhusområde där det måste vara ordning och reda. Ove är självutnämnda ordningsman. Skottar snö, sopar gångar och kollar att allt är tryggt och säkert för de som bor på gatan. Tar hand om alla på sitt buttra och kantiga sätt för han känner inget annat sätt att vara med sina medmänniskor. Trots sin personlighet dras de udda karaktärerna på gatan till hans kärvhet och han blir motvilligt allas favorit och oumbärlig för sina grannar.
   Johan Rheborg gestaltar Ove i scenversionen av Fredrik Backmans En man som heter Ove. Rival är utsålt och medelåldern är hög och de medelålders männens närvaro finns där. Inte i majoritet, kanske för att igenkänningen är hög inte bara bland männen i salongen utan alla som känner dessa män som Ove symboliserar. Män som vill ha ordning, är trogna sina ideal, vill att allt skall vara som det alltid varit och som motvilligt och högljutt erkänner att livet och världen förändras. Inte vita kränkta män, ja nästa, men ändå inte riktigt. Ove lyckas effektivt stänga ute det mesta av nymodigheter i sitt och hustrun Sonjas liv. Detta trots att deras gemensamma liv vänds uppochner innan det ens har börjat.
   Johan Rheborg gestaltar med humor den arga sidan hos Ove, den som vi alla i salongen skrattar åt. Många gånger igenkännande. Publiken kastas mellan skratt och gråt och får åka på en känslomässig bergochdalbana då Oves karaktär är mångbottnad och inte någon man bara kan skratta åt.

ÅJ

   Rheborg visar den sorgliga och känsliga sidan hos Ove och lyckas förtjänstfullt även gestalta ytterligare ett halvdussin karaktärer som är Oves grannar och det motvilliga umgänge som han råkar skaffa sig. I den sjuttiofem minuter långa föreställningen, som befinner sig i flera tidsmässiga zoner samtidigt, för han skickligt handlingen framåt, både i nutid och dåtid. Han väver den väv som för huvudpersonen Ove mot det oundvikliga slutet som ändå ger oss en överraskande twist. 

   Jag är nog en av få i salongen som inte läst Backmans bok och är glad över det. Då har jag något fantastiskt att se fram emot.  

Scenversionen av En man som heter Ove får högsta betyg, tio Markaskogar. 

Vissa dagar

En del av årets 365 dagar är bra, några andra är bättre medan andra är helt enkelt bara en enda röra.
Trista besked, hängande mungipor och dålig stämning kan försätta den mest positiva person i dålig stämning. När man möter individer som suger ut den egna energin med en osynlig "tråkmagnet" går det helt enkelt inte att stå emot.
Dagen blir ett enda virrvarr av påståenden, åsikter, fördomar, förutfattade meningar och halvsanningar.

Foto ÅJ

Örebro Kex

   Snart dags att gå i mål på en fyra år lång resa. Ja, kanske ännu längre, då jag köpte in min första burk på auktion i Nora, nere vid järnvägen, för snart 27 år sedan.
Det var en avlång ljusgul låda, inte en burk utan mer som en låda. Jag och min fru väntade i flera timmar på denna förpackning och vi hade dessutom inte mer än en hundring i plånboken. Det här var före kontokort, swish och kreditkortens tid så kontanterna var kungar. Vi fick lön för vår väntan och kunde åka hem med den första kexlådan i en rad som skulle bli lång.

   Att göra en bok kanske låter enkelt. Men att hitta rätt ämne, rätt samarbetspartners, för en grupp tänker bättre än en person, att jaga förlag, finansiering och att sammanställa materialet på bästa sätt.
Nu är en sista delen kvar, marknadsföring och försäljning. Eftersom vi ger ut boken på eget förlag äger vi hela processen, på gott och ont. Refuserade av ett lokalt förlag vill vi gärna ta revansch och lyckas med vår bok. Mottagande har än så länge varit bra och över förväntan. Alla stadens bokhandlare har nappat och vill gärna köpa in vår bok. Synd att det bara finns fyra bokhandlare så här i det digitala tidevarvet. Boken kommer också säljas av andra i ett senare skede och kanske, kanske köper kommunen in boken som en del i det gåvopaket som erbjuds kommunala tjänstemän och politiker som representationsgåva. Det vore verkligen skoj. Turistbyrån har redan beställt tjugo exemplar och det är kul, kanske sprids boken utanför stadens hank och stör. Sponsring har vi fått för ungefär halva produktionssumman och vi hoppas kunna få pengar över till vår layoutkunnige Johannes som gjort boken till vad den är. Passar också på att tacka alla som bidragit till bokens innehåll med anekdoter, bilder, burkar och mustiga historier som inte boken hade klarat sig utan.
    Bara boken kan komma från bokbindaren nån gång......