Leksing på Cirkus

   Sedan konserten i Göteborg för tre år sedan har jag väntat på nästa tillfälle att få se och höra The Tallest Man On Earth. Det blev äntligen dags på Cirkus i Stockholm en ljummen kväll i oktober 2015. Hans världsturné gör en liten paus med en miniturné i Sverige under en vecka. Konceptet är annorlunda än senast jag såg honom, men energin finns fortfarande där hos TTMOE aka Kristian Matsson. Tillsammans med ett elektrifierat kompband spelar han de nya låtarna från senaste skivan, Dark bird is home och det är svårt att hitta referensramarna. Jag gillar det delvis nya soundet där hans akustiska gitarr ändå får finnas i huvudrollen. En bit in i konserten börjar han spela låtar från sina tidigare skivor och då märks skillnaden eller kanske man skall säga utvecklingen. Jag frågade min bänkgranne om vi skulle ropa Judas precis som Bob Dylan råkade ut för när han elektrifierade sin musik på sextiotalet, men det behöver vi aldrig göra. Matssons elektrifiering är gjord på ett mer känsligt sätt som vi fans till TTMOE accepterar på ett annat vis än vad Dylans följare gjorde back in the days. Innan var Matsson i princip ensam på scenen under sina konserter antingen tillsammans med ett piano, en akustisk gitarr eller en elektrisk gitarr. Det enda sällskap han hade var sin staka röst som utan problem fyller rummet, även nu när han har ett kompband.

   Till och med Mattsons gamla punkbakgrund kommer fram i ett extranummer där han gör en elektrifierad och punkifierad version av Dreamer. Matson var en gång i tiden frontman och sångare för punkbandet Montezumas. Så stilen är inte främmande för denna singer-songwriter, och vi som har Dreamer som favorit i TTMOEs låtkatalog tycker ändå att versionen är bra då grundkänslan i låten ändå finns där.




   Ett fullsatt Cirkus jublar vid varje ny låt och ger Matsson energi när han nu är på hemmaplan. På instagram skriver Fredrik Wikingsson att han är golvad av konserten. Man kan bara hålla med honom, konserten är en känslomässig berg och dalbana både för publiken och Matson själv. Ironiskt då att Gröna Lund bara är ett stenkast från konsertlokalen.

                                                                                       Bild ÅJ


Även Lustiga huset finns i närheten och man kan inte annat än dra på munnen år den koreografi som TTMOE presterar eller rättare sagt inte presterar. Hoppar, springer runt, står på tå och ibland ligger ner. Allt i avsaknad av takt och rytm. En annan bänkgrannen konstaterade att Matsson måste anlita samma koreograf som Bo Kaspers orkester frontman, Bo Sundström. Märkligt att många musiker saknar danskunskaper, ett känt faktum i musikerkretsar tydligen. Något som borde förbättras är det näst intill obefintliga mellansnacket. Inte många ord eller historier blir berättade eller sagda på den nästan två timmar lång konserten. Och som många andra skulle vi vilja se honom göra en längre konsert med flera av sina låtar ur den katalog med sånger som TTMOE samlat på sig med fyra fullängdskivor och en ep och många världsturnéer.

Trots allt får konserten 11 Markaskogar av 10 möjliga!