Björn Skifs

Hörde idag "Håll mitt hjärta" i sin amerikanska originalversion. Den svenska cover på denna sång är fantastisk och slår originalet med hästlängder i uttryck och känsla. En Björn Skifs i högform med en text och melodi som passar hans röst som hand i handske.

1974 köpte jag hans album "Out of the Blue" då han var en del av gruppen "Blåblus". Denna skiva för 33kr! var en av de första 33or jag skaffade under min tidiga tonårstid. På den tiden var det vinyl som gällde och superhiten "Hooked on a feeling" från 1973, knastrade sig fram ur högtalarna i mitt rum men även över hela riket. Ja, den letade sig hela vägen upp på första platsen på den mest prestigefyllda listan i USA.

Skifs har hela sin karriär varit en tusenkonstnär som även försökt sig på teater och film. Flera filmer under 80 och 90-tal blev publiksuccéer som "Strul", "Joker" och "Drömkåken". Sett i backspegeln känns de mer som taffliga amatörinsatser med en smak av pilsner.

Denne dalmas har säkert fler hits kvar i kroppen trots att hans födelseår är 1947. Jag hoppas att "Håll mitt Hjärta" skall få fler musikaliska kompisar med samma förmåga att röra vid människors innersta.

Morgonpasset

Strax efter klockan sex på morgonen går min klockradio igång. Gillar att ligga och dra mig sängen, känna att jag har gott om tid. Njuta av den där speciella värmen som finns under lakanen en morgon i sängen när novemberdiset svept in naturen i ett vitt täcke.
Klockradion är inställd på P3 och första stunden är det musik men halv sju drar Morgonpasset igång.
En program med en lugn inledning om man undantar torsdagar då programmet börjar med ett vrål så man garanterat vaknar om man nu inte redan gjort det.
Jag har en hatkärlek till programmet. För några år sedan, när programmet var nytt i etern med Kodjo, Hanna och Martina som programledare undrade jag var det var frågan om. Men på något oförklarligt sätt vande jag mig med dessa tre som oavbrutet pratar i munnen på varandra, tävlar i faktafel och ständigt svammel.
Härom morgonen visste de inte om Miami låg i Florida men lyckades ducka för frågan precis som de smitit undan många av de felaktigheter de sagt genom åren. Och det kanske är det som är grejen. De liknar oss lyssnare, de vet inte allt, säger fel, munhugger kärleksfullt med varandra, skrattar åt varandra, lägger sig i och är som folk är mest.
Det är nog därför jag lärt mig att gilla dom här tre pratkvarnarna!

Morgonpasset får 8 Markaskogar av tio i betyg.

Waits

   "Well the eggs chase the bacon round the fryin pan" En enkel vardagsbetraktelse som blir en genial inledning på en poplåt.

Det är den inledande raden från låten "In the neighbourhood" av Tom Waits. Låten finns på skivan "Swordfishtrombones"som firar trettio år i år. Skivan markerade en omstart i Waits karriär med bolagsbyte och stilbyte. Som tur är gillar jag båda hans stilar och hans något ruffiga yttre bidrar till den  mysticism som finns runt Waits. Upptäckt i unga år i Kaliforniskt sjuttiotal, fick han agera förband till Frank Zappa och hade även sin vän författaren Charles Bukowski som sitt eget "förband". En sån konsert gav publiken en sista chans att se den borttynande beatrörelsen och dess sista suck i form av denna dubbelakt.

Den till synes ruffige och ovårdade, men stilsäkre, Waits är en mästare på att beskriva den verklighet som han själv tillhört när han under många år bodde och levde gatornas liv i Los Angeles mindre fashionabla områden. Ser framför mig att baskosten bestod av ägg och bacon och att han vid otaliga tillfällen tillagat och ätit denna maträtt. Sett på när ingredienserna fräst i stekpannan och rullat runt i smöret. När de bytt skepnad från råvara till tillagat som flutit omkring i stekpannan. En form av sorgsen tango, med Waits som observatör. Det är i vardagen stor poesi föds. 

TTMOE

   På den blogg som jag tidigare hade korade jag 2012 års bästa skivor. Den jag inte hann fram till var det årets bästa skiva enligt mitt tycke. "There´s No Leaving Now" med The Tallest man on Earth. Hans tredje fullängdsskiva når höga höjder musikaliskt och textmässigt är han en fantastisk ordsnickrare. Han behandlar det engelska språket som om det vore hans modersmål från de djupa dalaskogarna.

    Bakom artistnamnet döljer sig leksingen Kristian Matsson med en bakgrund som sångare i ett punkband från Dalarna. Han har lämnat den upproriska punken sedan länge till förmån för en singer-songwriter karriär med en röst och utstrålning som jämförs internationellt med Bob Dylan.
"Leading me Now", "1904", "Wind and Walls" är de klarast lysande numren av många fantastiska musikpärlor. De vackra melodierna, med de tänkvärda texterna, framförs med en raspig och karaktärsfylld röst som är svår att efterlikna och ger ett fräscht och avskalat intryck. Matsson, många gånger ensam tillsammans med sin Furchgitarr, skapar på egen hand ett driv i musiken som gör att man sällan eller aldrig saknar det stora kompet som ändå förekommer i några av de musikaliska pärlorna på denna skiva.

Skivan får 10 Markaskogar  av 10 möjliga

"Z"

Monica Z

    Varför hade hon så svårt att hitta "Dessa fantastiska män som vet hur man angör en brygga"? Varför hade hon så lätt att ta till flaskan, att hamna i "Trubbel". Monica Z är en mer sorgsen film än jag hade förväntat mig
Edda Magnasson i rollen som Monica Zetterlund, dominerar den här filmen från början till slut. Kjell Bergkvist sticker upp några gånger i sitt kritiserade porträtt av den missunnsamma fadern. I övrigt känns filmen befolkad av statister från Stureplan och porträttlikheten med originalkaraktärerna känns pinsam och vid ett par tillfällen fylls biosalongen av fniss och garv som nog inte filmmakarna tänkt sig.
Det verkar som Stockholms second-hand affärer tömts på tidstypiska möbler och kläder för igenkänningsfaktorn för oss som var med på sextiotalet är hög.
Trots allt gillar jag filmen då den i sin tafflighet räddas av Edda, läckra furumöbler eller en spännande mockatröja. Den sorgsenhet som filmen förmedlar får oss att känna sympati med Monica i Eddas porträtt. Jag tror ibland att Edda är en rutinerad skådespelare inte den debutant som hon i själva verket är.

Filmen får 5 Markaskogar av 10 möjliga, i betyg

Nya Tankar 169

   Jag skulle vilja vara

21 igen