Av en tillfällighet såg jag en film som heter "Yes man" med Jim Carey i huvudrollen. Förmodligen var jag sjuk eller så var det brist på vettigt programutbud i de andra kanalerna.
Carey spelar losern Carl som blivit dumpad av flickvännen och dessutom vantrivs på sitt jobb. En vän tar med den deppige Carl till ett massmöte där föreläsaren predikar att om man säger "Ja" till allt blir livet bättre. Resten av filmen syftar till att leda denna tes i bevis.
Ett intelligent manus av Nicholas Stoller och Jarred Paul som låter den ena otroliga förvecklingen efter den andra ske och som på ett smart sätts knyts ihop i slutet av filmen.
Gummiansiktet Carey dominerar naturligtvis denna rulle men har sällskap av några oförglömliga karaktärer. Vem kan glömma den sexgalna granntanten eller Carls arbetskamrat som spelar en oförbätterlig optimist och Harry Potterfan.
Som en extra twist finns sedan ett suveränt soundtrack som grädde på moset. Brothers Johnson, The Beatles och Bloc Party med flera.
Jag måste erkänna att den här romantiska komedin är ett undantag. Jag gillar den och kan se den flera gånger, vilket jag gjort!
Som en extra twist finns sedan ett suveränt soundtrack som grädde på moset. Brothers Johnson, The Beatles och Bloc Party med flera.
Jag måste erkänna att den här romantiska komedin är ett undantag. Jag gillar den och kan se den flera gånger, vilket jag gjort!
Filmen får 7 Markaskogar av tio.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar