torsdag 5 augusti 2010

Hur man blir den man är; 42

Jubilaren är född i Närke
som den yngste i en skara av tre.
Detta märks tydligt då vett och förstånd
inte riktigt har räckt.
Fadern var bonde och modern följdaktligen bondmora åtminstone är det vad som är noterat i kyrkoböckerna.
Skit under naglarna och en stark ammoniakdoft i kläder var tidiga barndomsminnen.
Redan tidigt visade han en liten gnutta av fallenhet för idrott
men blev med tiden så klumpig och stor att det inte blev någonting med nåt.
Trots en gediget arv från det bonniga och med en gedigen lantlig dialekt,
som doldes med ett nedärvt blygt sinnelag,
genomförde jubilaren gymnasiala studier i residensstaden men klarade inte av mer än två år.
Detta räckte precis för behörighet till högre studier vid stadens universitet
där klarade han sin studier, men inte mer.
Efter en tid med diverse anställningar veknade till slut kommunen och erbjöd honom fast anställning mot bättre vetande.
Där har han nu, i brist på gott chefsskap och i brist på kunnande, förflyttats uppåt i herarkin och för att göra så liten skada så möjligt innehar han nu en mellanchefsbefattning.
Jubilaren har fru och två vanartiga barn.
Den kärleksfulle svärfadern säger om svärsonen "att han är en stöddig en".
Framtidsplaner finns men det finns en uppenbar risk att de kommer att falla lika platt som allting annat
Högtidsdagen firas i ensamhet och med minsta möjliga uppmärksamhet
från omgivningen.
Även om den skulle annonseras är det risk för att högtidsdagen flyter förbi i glömska för alla i jubilarens omgivning och närhet.

måndag 2 augusti 2010

Hur man blir den man är; 41

Tiden den går
men klockan den står
åren ger spår
för inget består