torsdag 18 januari 2018

Titlar

  Charles Bukowskis produktion är enorm och fortfarande långt efter hans död 1994 fortsätter opublicerat material som diktsamlingar, essäer och noveller ut i handeln och ger oss Bukowskifantaster oförglömliga läsupplevelser.
   Bloggen har tidigare skrivit om Bukowski  och senast var det en recension av en postumt utgiven samling essäer som bloggen läste i den grekiska arkipelagen. Buk avled redan 1994 vid 74års ålder i cancer men var annars i harmoni både privat och som författare. Svårt att tro kanske men han var produktiv in i det sista framförallt som poet.
  När man läser en bibliografi över hans diktsamlingar slås man av de fantasieggande, vackra och poetiska namn och titlar de har.  Många namn kommer från dikter i samlingarna, men lika många gånger finns de bara där. Om de är ett resultat av Bukowskis egen fantasi och poetiska ådra eller någon i hans omgivning som varit framme får vi kanske aldrig veta. Onekligen passar de otroligt väl med den litterära värld och speciella stil som Charles Bukowski hade som poet och författare.
Ett av hans tidigaste samlingar från 1969 fick titeln:
The Days Run Away Like Wild Horses Over the Hills eller diktsamlingen  Burning in Water, drowning in Flame från 1974.
Här kommer ytterligare några exempel från bloggens egen bokhylla:










lördag 13 januari 2018

Three Billboards outside Ebbing, Missouri

   Det var filmdags igen och tevereklamen har fått bloggen att vilja se Three Billboards outside Ebbing, Missouri. Sagt och gjort, sen och efter ett vilt jagande efter en parkeringsplats som kan vara en utmaning för vem som helst en januarikväll i en medelstor svensk stad sjönk bloggen ner i biofåtöljen en minut innan filmen startade. Bara för att genomlida tio minuters reklam. Innan reklam infördes i svensk teve var bioreklam en exotisk och spännande företeelse, men nu är det bara enerverande.
    Filmen utspelar sig i Ebbing, Missouri ett litet samhälle där ett brutalt mord inträffat ett halvår innan filmens handling börjar. En mor, Mildred Hayes (spelad av Frances McDormand) har mist sin tonårsdotter i en brutal våldtäkt med dödlig utgång. Ingen ansvarig har arresterats av polisen och ingen misstänkt har förhörts. Det är därför dags för Mildred att ta saken i egna händer och hon startar ett krig mot den lokala ordningsmakten. Woody Harrelson porträtterar den lokale sheriffen som är märkt av sjukdom vilket gör att de båda karaktärerna har sina olika demoner att slåss mot.
Den orädda Mildred får hela samhället och även sin familj mot sig i sin kamp för att finna sin dotters mördare. Mildred utför handlingar i sin jakt på sanningen som gör att hon överraskar samtliga boende i Ebbing, Missouri, inklusive sig själv.
  Filmen spelar på de flesta känslomässiga strängar. Humor, tragik, våld, saknad och kärlek finns med och känslorna åker bergochdalbana under de knappa två timmar som filmen pågår. Bloggen behöver inte titta på klockan en enda gång och biofåtöljen känns aldrig så bekväm som där i biomörkret i sällskap av Frances McDormand. Three Billboards outside Ebbing, Missouri  är med i Oscarsracet och bloggen förstår inte hur juryn ska kunna undvika att överösa filmen med dessa gyllene stattyetter.
   Filmen är ett mästerverk av manusförfattaren och regissören Martin McDonagh där Frances McDormand gör en personlig och uttrycksfull tolkning av den mångdubbelt svikna Mildred. Till sin hjälp att göra filmen till en fröjd för ögat och alla sinnen är framförallt Woody Harrelson och Sam Rockwell där framförallt den senare gör en karaktär som visar många sidor. En av dem är den typiske rasistiske och fördomsfulle sydstatsbon som inte tyngs av höga studielån. Bloggen sitter i salongen och inser varför Trump har så många följare som skapar sin egen världsbild full av fördomar, rasism och inskränkthet.
   Ska ni se en film i år måste det bli, Three Billboards outside Ebbing, Missouri

Filmen får 10 välskötta och vackra Markaskogar av tio möjliga.

tisdag 9 januari 2018

Haren med Bärnstensögon av Edmund de Waal

Netsuke som avbildar både djur och människor
Fantasifull sköldpaddsfödelse








    En netsuke är en sorts knapp från Japan som var en del av mannens klädsel från tiden då även män bar kimono. 1600-ca1860 tillverkade skulptörer över hela Japan detta praktiska objekt som satt på ovansidan av bältet. I netsuken fästes i ett snöre som gick under bältet i snöret hängdes en liten påse där männen kunde bära och förvara viktiga och oundgängliga prylar. På senare tid har viss tillverkning återupptagits och de äldre netsuke som finns inbringar stora summor på finare auktioner runt om i världen.
Dessa miniatyrer är oftast runda till formen och passar i en handflata. De är konstfullt utsmyckade och stora krav på variation av objekten ställdes på de skickliga konsthantverkarna. Djur, sagomotiv, erotiska motiv, fantasiföremål, praktiska föremål, abstrakta mönster och gudabilder tillhörde de vanligaste avbildningarna. En netsuke skall ge en såväl känslomässig som designmässig upplevelse. Materialet skulle vara hårt så elfenben, porslin, ek, ebenholts och buxbom var vanligast förekommande.

Ful gubbe, rent allmänt


          Ful gubbe på "ridtur"

    Keramikern Edmund de Waal tar med oss på en resa i Europas färgstarka och hemska 1900-tals historia med hjälp av 264 snidade japanska figurer. Vi får följa de Waals färgstarka familj Ephrussi med judiska rötter ifrån ryska Odessa till de Waals keramikerateljé i 2000-talets London.
Historien börjar i Paris där de Waal följer i spåren av sina förfäder som skickats ut från Odessa för att stärka familjen Ephrussis finanshus genom att starta banker och affärsverksamhet i andra europeiska storstäder. de Waals språk i boken är lika vackert och varierat som de toiletter som damerna använder i både Paris och Wien. Ordrikt, färggrant och med spets och krås tar de Waal med oss till de elegantare salongerna i storstäderna och ger oss en inblick i lyx och flärd där ett strikt protokoll råder som är fjärran från det öde som senare drabbar den judiska befolkningen i Europa.
Kaffe, smörgås och litteratur, vad mer behövs?
   Charles Ephrussi som drabbats av samlarfobi till japanska föremål är den som bygger samlingen av de 264 netsukerna som bloggen får följa i boken. Samlingen fortsätter sin resa i Europa som en bröllopspresent till brodern Viktor Ephrussi som är bankir i Wien. Här tar boken fart genom att vi får följa den judiska bankirfamiljen genom både första och andra världskriget. Bloggen får också en fördjupad förståelse för hur nazismen kunde växa fram i Europa då boken beskriver det judehat som alltid funnits i Europa. Bloggen tänker att det vore konstigare om nazismen inte vuxit fram i besvikelsen över den tyska förnedringen från första världskriget och ger upphov till andra världskriget. Så illa är judehatet i Europa.
   Kapitlet om Paris kan verka lite segt och omständligt men det blir desto mer fart och spänning i boken när handlingen utspelar sig i Wien och den stora förändring som familjen är med om under åren runt och mellan världskrigen. Ephrussis går från att tillhöra Wiens societet och bland de mest förmögna familjerna till att bli en judisk familj bland andra under judeutrotningen i trettio och fyrtiotalets Europa.
   Genom olika turer och förvecklingar hamnar netsukerna i efterkrigstidens Japan hos de Waals farmors bror som finner sig till rätta i Japan och lever ett lyckligt liv långt från det oroliga Wien där han en gång växt upp. Det blir sedan de Waal som får ta hand om de 264 figurerna när den barnlöse släktingen går bort.
Haren med Bärnstensögon
   En spännande bok som ger ett nytt perspektiv på Europas historia där världshistoriens stora har en undanskymd roll och familjen Ephrussis öden och äventyr blir centrala i en bok som utspelar sig på samtliga beboeliga kontinenter.

Edmund de Waals bok Haren med Bärnstensögon får 9 Markaskogar av tio möjliga.

Erotiska motiv var vanliga som netsuke







måndag 1 januari 2018

2017 års lista

   Som vanligt måste även bloggen göra en lista över de händelser som satt prägel på året som gått. 2016-års lista handlade om alla de irritationsmoment som uppstod under det året, som ni kan läsa här. Årets lista blir en musikalisk lista där bloggen listar några musiker som lämnat listorna och inte finns bland oss längre även om deras musik för alltid finns kvar. Läste i Rolling Stone som gjort sin egen inventering av döda musiker under 2017 där väldigt många musiker lagt instrumenten på hyllan men bloggen gör här en "Best of" där bloggen lägger in en egen aspekt på listan över döda musiker under 2017 som påverkat bloggen i någon form.

4. Chuck Berry Omöjlig att undvika i bloggens "Best of" lista, ett unikum i rockens historia och en stor förebild för många av dagens musiker. En trendsättare och inspiratör som också skrivit flera av rockvärldens klassiker som till exempel Maybellene, Johnny B Goode och No particular place to go. Berry hade en lång karriär och hans musik i form av Johnny B. Goode finns dessutom representerad långt ute i rymden genom rymdsonden Voyager. Uppfann The Duckwalk


Chucken gästar Bruce Springsteen and the E-street Band.

3. Tom Petty Ja han får väl vara med då. Amerikansk folkrockare som väl kanske aldrig riktigt slagit i de breda lagren men spelade en tid i supergruppen Traveling Wilburys tillsammans med Bob Dylan, George Harrisson, Jeff Lynne och Roy Orbison och då kan man ju inte vara helt dålig som musiker. Spelade oftast tillsammans med sitt kompband under namnet Tom Petty and the Heartbreakers. Stod också på barrikaderna för musikers rätt till sin musik mot de stora skivbolagen.


Pettys största kommersiella framgång Free Fallin

2. Charles Bradely En sentida Otis Redding eller James Brown med en underbar pipa som skriker ut smärta och ett liv som haft sin beskärda del av motigheter. Övergiven av sin mor, rymde hemifrån och bodde i en källare, försörjde sig som kock och James Brownimitatör och fick igång sin karriär i eget namn först 2011 med sin debutskiva No Time for Dreaming vid sextiotre års ålder  på Daptone records till Mats Nileskärs stora glädje. Cancern vann striden mot Bradely som hade mycket kvar att ge till oss musikälskare.


Livegig för radiostationen KEXP under festivalen SXSW i Austin, Tx.


1. Walter Becker Den ena halvan av supergruppen Steely Dan. Basist och gitarrist som tillsammans med Donald Fagen bildade gruppen i 70-talets New York. Denna musikerrnas favoritgrupp med enorma kvalitetskrav på sig själva, medmusikanter och sina produktioner. Beckers hälsa sviktade redan på 80 och 90-talet men lyckades vända på sitt liv och bandet startade en andra karriär med ny skivutgivning för bandet, inklusive två album under eget namn. Levde på Hawaii där han också producerade andra artister. Bloggen lyckades se bandet live två gånger. Två högtidsstunder som aldrig mer återkommer i och med Beckers för tidiga bortgång.


Walter Becker på Rickenbacker, Michael McDonald bakom mikrofonen