måndag 8 april 2019

ÖSK Djurgården 0-3

Framåt Kuba, Forza Örebro
  ÖSK inleder hemmaspelet 2019 med att ta emot blåränderna från Stockholm. ÖSK förlorade premiären på Falkenberg Falcon alkoholfri arena mot nykomlingen med ett spel som var lika svagt som en alkoholfri öl. Försvaret stod någorlunda emot hallänningarna och den vårstorm som kom från havet men framåt var man fadd som en bira utan procent.
   Allt för många spelare har en för låg lägstanivå, framförallt på bortaplan och det är något som föreningen måste göra något åt annars fortsätter laget att samla alldeles för lite poäng på bortaplan. Lagets mentala tränaren måste ha bråda dagar.
 
  
Strandberg, Gerzic och Rogic Foto: ÖSK
   I de sista skälvande sekunderna innan transferfönstret stängde lyckades ÖSK värva en Lamborghini till sin spelartrupp av Volvobilar som hackade betänkligt i premiären. Svartvitt lånade in Carlos Strandberg som har fått väldigt lite speltid i Malmö FF och manager Käll hoppas att Strandberg skall bli skillnaden för Sport i årets allsvenska.
Hittills har året varit skadefyllt för ÖSK som tack vare fler och bättre unga nyförvärv breddat truppen även om den där riktiga spetsen saknats. Känns som flera unga, hungriga knackar på matchelvan samtidigt som etablerade spelare är bräckliga, skadebenägna och drar ofta på sig varningar. Lorentzon, Broberg, Nordin, Almebäck och Rogic är lika mycket i Eyrabadets bassäng som på Behrns plast vilket oroar då dessa skall stå för stabilitet och rutin. Skillnaden i år verkar bli de sista-minuten-förvärv klubben lyckats med i form av Wright och Strandberg. Kanske det är det som är skillnaden mellan tidigare värvningsansvarige Sköldmark och nye managern Käll. Förmågan att våga.

   Djurgården kom till Behrn med massivt stöd av tillresta 08-or och och fd Svartvita i form av Kevin Walker, Jonatan Ring och Astrit Ajdarevic. Stockholmsklubben lever stort med hjälp av penningstarka och välvilliga sponsorer,  men räcker spel och kunnande? Tänker på premiären då de tappade en 2-0 ledning mot Sundsvall som till slut bara gav dem en poäng i premiären. Klarar Djurgårdslirarna pressen det innebär att spela i storstadslaget DIF. Tidigare år har stockholmarna klarat sig bra på Behrn i alla fall 2016,  2017 och  2018 och skall man vara ärlig så ser det bra ut för våra gäster även idag, i alla fall innan domaren blåst igång spelet.
 Och vilken blåsning Sport åker på den här iskalla måndagskvällen, gästerna dominerar matchen totalt och åker hem med en 3-0 seger i bagaget. Hade inte ÖSKs bäste spelare Oscar Jansson, gjort ett antal Busterräddningar i andra halvlek hade resultatet kunnat bli det dubbla medan ÖSK hade en lam nick mot mål i första halvlek som farligaste chans som de 7803 i publiken fick se. ÖSK måste bli mycket mer distinkta i passningsspel och närkamper. Tempot i passningsspelet måste också öka då Djurgården hade gott om tid att täcka ytor och skära av passningsalternativ. Mot det kompakta och effektiva bortalaget hade Svartvitt inget motvapen idag. Det var helt enkelt klasskillnad mellan lagen och bloggen har aldrig sett ÖSK så utspelat och utmanövrerat på hemmaplan. De kämpar och sliter men får inget betalt och Nordin är chanslös i sin man-mot-man-fight mot Astrit på mittfältet. Serien är lång och Carlos Strandberg gjorde inga större avtryck i sin debut på Behrn. Vi får helt enkelt bryta ihop och komma igen. Ny chans till poäng till helgen.





Som avslutning bjuder bloggen på en #tbt från1979. Då vann Carlos Gustafssons gäng ÖSKs interna skinkturnering och Arne Skotte ex Degerforsare och ex Djurgårdare stod för stabiliteten i Örnsrotältets dammiga kolstybb.
Vi kunde lita på Carlos redan 1979, bloggen hoppas kunna lita på Carlos i 2019 års upplaga också.

För övrigt anser bloggen att Behrn Arena borde byggas in av läktare om det finns pengar kvar sedan skola, vård och omsorg fått tillräckligt för sin verksamhet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar