Kristian G

Nu har jag läst första boken. Trots att jag vet hur den slutar, går det inte att sluta att läsa.
En samling texter som helt utelämnar en person som har fått sin tid utmätt. En person som skriver ned sina tankar i livets slutskede utan krusiduller, utan skyddsnät.

 Kristian G


Boken boxar mitt skal
genom mitt försvar
träffar mig rakt i
solar plexus

Kryper in under mitt skinn
Lämnar mina känslor hängande
som översnöade klädnypor på
ett klädstreck i januari

Inälvorna vrids och vänds av radernas ord, kallsvettas.

De svärtade typerna grinar illa, gör illa.

Smyger som svarta katter om natten,

osynligt tysta,  men närvarande.

Bokens sidor jagar mig som skuggor i ett elljusspår.

Boken jag hatar att älska.