Vad händer med änder?

   Efter det att jag bytt arbetsplats under sommaren fick jag också en ny cykelväg till jobbet. Efter några veckors utprovning av den bästa och mest tidseffektiva rutten blev det den som under någon halv kilometer går genom parken längs Svartån. Denna smutsbruna linje som skär genom det platta landskapet som en kniv genom varmt smör. Allt eftersom hösten blev kallare och löven gulare blev vattnet i ån kallare och mörkare. De enda som inte verkade bry sig om det här var alla änder som låg och guppade på åns små krusningar. De blev fler och fler och verkade trivas i sin stora flock och mina tankar började sväva iväg till Central Park, i New York.

   Holden Caufield stod vi kanten på dammen i Central Park, tittade och funderade på änderna precis när han kommit tillbaka till New York efter det att han blivit relegerad från sin skola. Han ville veta precis som jag vad som händer med änderna när vattnet fryser till is. Han ville inte gå hem till familjens fina lägenhet på Manhattan. Även han reflekterade runt ändernas öde till vintern, precis som jag. För nu när isen lagt sig är de inte på plats i åns bruna vatten. De är inte heller fastfrusna i det tunna islagret på dammen i Central Park.
   Den 16-årige Holden Caulfield är den fiktiva huvudpersonen i J.D. Salingers roman Räddaren i Nöden på engelska Catcher in the Rye, som kom ut första gången 1951. Romanen blev på kort tid en generationsroman för efterkrigstidens amerikanska ungdomar. Boken var bannlyst på de flesta skolor och college på grund av sitt mustiga språk vilket gjorde att den blev den mest lästa boken. Som alla andra generationsromaner i världen handlar det om ungdomens sökande efter meningen med livet, sexualitet, vänskap och döden samt den eviga frågan att komma överens med sina föräldrar. Alla frågeställningar som upptar en tonårings tankevärld.
   Salinger var en enstöring och romanen är hans karriärs enda. Med erfarenheter som soldat under andra världskriget levde han sedan ett undanskymt och isolerat liv ända fram till sin död 2010.
   Boken fanns också i fickan på John Lennons mördare Mark Chapman när han arresterades. Chapman som kände en egendomlig samhörighet med den 16-årige huvudpersonen Holden Caulfield påstod sig vara inspirerad av boken till mordet på Lennon. Inget i boken handlar om något mord eller uppmanar till mord på något vis. Vilsenheten mellan Chapman och Caulfield är väl det enda som är till viss del gemensamt.
   Var änderna befinner sig nu när isen lagt sig är fortfarande ett mysterium för Caulfield och mig. De enda vi vet är att de inte fryser fast i isen under vintern.