Hade tid på Bilprovningen 14.10. Klart och betalt över nätet sedan en månad. Tiden noterad i Filofaxen, i övrigt totalt bortglömd. Helt fokuserad på min söndersuttna skinnsoffa som skulle lagas.
Sitter på mitt tjänsterum och tittar i taket då jag plötsligt kastar ett öga på mina anteckningar, BILPROVINGEN, tittar på klockan, 14.40. 150 pengar åt h-lv-t-.
Vad göra? kastar ner grejorna i väskan och ilfart till stationen. Framme 15.03 och in i det osexiga gula plåtskjulet för att digitalt anmäla mig som närvarande. 15.05 säger maskinen att xx---7 är sen (som om jag inte visste det) och att jag måste boka om.
Får tag på en livs levande bilprovare som upplyser mig om att straffavgiften kommer med posten och att han kan hjälpa mig med ny tid. Ingen chans att få bilprova 55minuter efter utsatt tid? "Okey då".
Ny tid bokas till 17.20 samma dag , samma station. "Kom inte för sent", säger han med en något irriterad min. Efter en stunds funderande bestämmer jag mig för att åka till hemmet vilket ligger på andra sidan stan.
Tänker efter en stunds tidning och kaffe att nu gäller det att inte komma försent igen. Två gånger på samma dag. Åker därför i god tid vilket ger mig en ankomst till bilprovningen, nu andra gången samma dag, till 16.30. Loggar in min ankomst och sätter mig för att vänta. Hinner inte mer än öppna min digitala patiens förrän mitt registreringsnummer lyser hånfullt på den gula plåtväggen, osexigare än nånsin.
Rullar in på provningen och stannar motorn på kommando, 16.38. 42 minuter före utsatt tid.
Funderar på om jag inte skulle debitera bilprovningen för test utfört innan utsatt tid.
Helt i händerna på humorlösa bilprovare och Bilprovningens datasystem utan känsla för personlig service. I en omöjlig limbo med staten och dess tjänstemän, mänskliga såväl som datoriska.
Kom sen inte och säg att det är nåt med fredag den 13:e
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar