söndag 25 februari 2018

Tankar om OS i Peyongchang



   OS i Peyongchang har precis avslutats. Abstinensens börjar redan sätta in och Netflixkontot måste åter tas i bruk. Soffhänget får bytas ut mot egen träning och kosten står inför en omläggning, där chips, kolsyrat och maltdrycker får ge vika för vatten och bröd.
   Den här gången har bloggen ändå följt livesändningar sparsamt. Tidsskillnader, arbete samt sändningar på kanaler som kräver inlogg och abonnemang har gjort att bloggen följt OS genom uppdateringar på telefon och padda. Nej, ett OS som genomförs på platser med stor tidsskillnad jämfört med Svedala begränsar engagemanget och intresset från bloggens sida.
   Bloggen hade kunnat sitta uppe sent för att se vissa sporter, men då förmodligen missat de sporter som krävt att man hoppat upp tidigt ur säng för att titta på OS. De sporter som gått på "bra" svenska tider som skidskytte, ishockey och till viss del curling missade bloggen på grund av arbetet.
   Nästa gång är det lika illa då vinter-OS 2022 avgörs i Kina. Borde inte vara tillåtet att OS avgörs nattetid, svensk tid. En annan sak som inte borde vara tillåtet är att sända på kanaler som inte alla har tillgång till. Bu Discovery. Två saker som borde styras upp och som borde vara jämställt mänskliga rättigheter.  



   Medaljmässigt var det här det bästa vinter-OS någonsin med sju guld, sex silver och ett brons. Trots att en del förhandsfavoriter misslyckades så kompenserades det av att några andra tog överraskande medaljer. Hängbrallorna i halfpipe, Big Air, slopestyle, och liknande lovade runt och höll tunt. Ishockeylagen gjorde bleka insatser i den här "B-lagsturneringen" och längdskidornas vallateam avgjorde till framförallt herrarnas nackdel.
Skidskyttarna lyfte sig under tyske Pichlers ledning och sköt hem medaljer i en aldrig sinande ström. Detta OS räddades av tjejerna som tog medalj "varje dag" och om man bara räknar kvinnor så blev Sverige medaljbäst i detta OS. Tack tjejer! Förresten kommentatorerna hade vissa svårigheter i språkbruket där. Skulle de kallas kvinnor, damer eller tjejer? Ingen riktig linje hos kommentatorerna. Får bli bättre ordning till nästa gång.
   Den svenska idrottare som jag tycker lite synd som är naturligtvis Sandra Näslund som varit överlägsen i skicross under säsongen fram till OS men hamnar precis utanför pallen på "Sven Nylanderplats". Hade gärna sett ett guld där om inte annat för sporten och Anna Holmlund, som så olyckligt skadades förra året.

   På ett mer internationellt plan får man nog tycka synd om dessa tre:

  • Österrikiskan Stadlober som missar medalj på 30km längd på grund av att hon kör fel på den serpentinliknande längdbanan.
  • Polacken på 500meter skridsko som förberett sig i fyra år bara för att ramla efter 4 meter, orkar han satsa i fyra år till efter en sån vurpa?
  • Den synkroniserade Nord-Koreanska kvinnliga hejarklacken som gav ett otäckt intryck. Tydligen fick de inte komma i kontakt med några andra atleter eller sydkoreaner för den delen heller under spelen.
   Vi halkar omkring igen på nederbörden om fyra år, men det kommer ett fotbolls-VM och ett sommar-OS innan förstås ;-)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar